Vi har kört tvärs över Danmark för att komma till den mycket
lilla och mycket gamla staden Ribe på Västjylland. Vi är egentligen här för att
fira min födelsedag genom fiska ostron i Vadehavet. Men det är inte förrän i
morgon. Vi har tagit in på ett modernt pensionat från mitten av 1800-talet (!)
och här är här, och nu är nu, så vi hinner precis ta en kort löprunda i Ribe
innan solen går ner.
Jag räknar ut att det var över fyrtio år sen jag var i Ribe
förra gången, men jag känner igen mig och det mesta är sig likt. Det är kanske
inte så konstigt för Ribe är Danmarks äldsta stad med anor från 700-talet och
här ändrar man alltså inte på saker för ofta!
Vi börjar med att springa ner till Domkyrkan Vår Frue kirke.
Den är från 1100-talet och är helt ENORM! Den ligger mitt på ett stenlagt torg
och är helt enkelt galet stor. Tornet är femtio meter högt och att bara springa
runt kyrkan för att hitta en ingång är en löptur i sig. Vi hittar så småningom ingången
men kyrkan är tyvärr stängd. Vi får besöka den i morgon i stället. Vid torget
ligger flera gamla byggnader, bl a Rådhuset, Den gamla arresten, Hotell Dagmar
och turistbyrån. Vi springer in på gågatan och passerar en av Danmarks äldsta
restauranger, Weiss, från 1600 talet. Taket lutar betänkligt.
Gatorna är
kullerstensbelagda och husen pittoreska och många i korsvirkesstil. Vi kommer
ner till Ribe å och springer förbi restaurang Sälehunden, hmm, äter man sälar
där?
Vi springer längs Ribe å ner till resterna av Ribeshus, en stor
fästning som tyvärr förstördes på 1600-talet.
Nu börjar det bli riktigt kallt och solen är på väg ner. Jag
överskattade temperaturen och lämnade mössa och pannband i bilen. Brrr!
Vi passerar Ribe katedralskola och som vanligt när vi
passerar en skola funderar jag på hur det skulle kännas att jobba där. En skola
i en stad från medeltiden med knappt 8.000 invånare, som i för sig pratar
danska, vore kanske inte så dumt? Dessutom, jylländska är så mycket lättare att
förstå än själlandska, varför är det så…? Nej, nu får jag sluta fundera på
danska dialekter.
Vi springer runt den lilla stadskärnan och över floden till
ett parkliknande område. Det är väldigt vackert, närmast pastoralt och svanarna
glider fram på en liten damm. Folk promenerar på gångarna och de tidsenliga
gatlamporna börjar tändas.
Strax intill parken ligger konstmuseet och framförallt
Vikingautställningen. Man får snabbt en känsla av att Vikingar är mycket stort
i Ribe och är man sugen så kan man titta på vikingabåtar och klä ut sig till
vikingar. Det är inte vi inte sugna på och förresten är utställningen stängd så
här dags. Men vi kikar in genom fönstret.
På tillbakavägen passerar vi Sankta Katarina kyrka och Ribe
Gråbröderkloster och snart är vi innanför dörrarna till vårt pensionat Den
Gamle Köbmandsgaard från 1850-talet.
Ribe är förmodligen en av Europas vackraste små städer, väl
värt ett besök. Springtime in Ribe rekommenderas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar