Det finns olika typer av löpare. Adrenalinberoende superspurtare som blir oerhört besvikna om de inte stupar över mållinjen frustande blod med endorfinerna sprutande ur öronen. Sen de mer meditativt lagda med idealet att inte ens se mållinjen förrän det börjar bli trångt runt bananutdelningen och som helst vill fortsätta springa i sin egen värld för evigt.
Jag tillhör definitivt den meditativa skaran. Vägen är definitivt målet med löpning och helst ska varje runda vara en ny upplevelse som man med sorg i hjärtat någon gång måste avsluta fast man helst bara vill fortsätta i lagom meditativt tempo.
Fast sen vill man förstås ha koll. Helst med så många elektroniska prylar och webbaserade appar som möjligt. Om inte annat för att kunna få något uppslag inför nästa meditativa löprunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar